Castlevania: Lords of Shadow – Mirrors of Fate
De spanska utvecklarna Mercury Steam har fått fria tyglar att vraka och välja bland Castlevania-seriens guldkantade karaktärsgalleri, och vi blir serverade ett blodigt familjedrama som nystas upp genom frekventa filmscener. Dracula och hans ovigda armé är tillbaka.
Mirrors of Fate är ett komprimerat Castlevania i 2.5D – bakgrunderna är i 3D medan spelplanen behåller den klassiska dimensionen. Borta är de mängder av timmar som spenderas på att utforska slottens alla möjliga hörn och vrår, och istället får vi ett upplägg som passar bättre för kortare spelsessioner. Visst finns det möjligheter att hitta hemligheter som förlänger livsstapeln, och magier som hjälper oss på resan men det handlar mer om kortare avstickare. Efter att ha ägnat några minuter åt något sidospår väntar alltid en röd pil på kartan som berättar vart vi ska ta oss för att ta huvudhandlingen framåt i spelet. Kompakt och enkelt.
”Bosstriderna är dock en av spelseriens stora ess, och samtidigt som de underhåller och utmanar blir jag ändå besviken på slutresultatet”
Levelsystemet känns totalt överflödigt. Istället för att karaktärerna får bättre attribut, innebär varje nivå en ny förmåga. Även om det kan vara lite spännande att se vad attackarsenalen utökas med varje gång, så förändrar det aldrig min spelstil radikalt. Fiendegalleriet är någorlunda innovativt och ibland kräves en del av spelaren rent strategiskt. Bosstriderna är dock en av spelseriens stora ess, och samtidigt som de underhåller och utmanar blir jag ändå besviken på slutresultatet. Utmaningen försvinner om man väl dör, då striden startas om mitt i, där vi också får mer liv än vi hade vid detta skede första gången.
Mercury Steam har levererat en väl tilltagen handling – i relation till den korta speltiden – som ändock stör mer än den tillför, och här bryr jag mig inte om vare sig Dracula, Alucard eller Simon Belmont. Filmscenerna är många och att utvecklarna till och med har petat in QTE-sekvenser i vissa strider gör inte saken bättre. Mirrors of Fate är också uppdelat i tre akter, där vi får ta kontroll över olika karaktärer, och det gör att vi inte kan gå tillbaka och hitta de hemligheter som vi missar. Uppdelningen är onödig och rent av tråkig.
”Det är dock väl anpassat för bärbart spelande där korta spelsessioner fungerar utmärkt”
Castlevania: Lords of Shadow – Mirrors of Fate är ett bra spel men det går inte att komma ifrån att det finns betydligt bättre delar i denna anrika spelserie. Konceptet blir något söndertrasat av att spelaren blir satt på en röd tråd från start till mål, med några korta sidospår. Jag vill kunna grotta ned mig i slottet som ändå målas upp med en riktigt bra design. Det är dock väl anpassat för bärbart spelande där korta spelsessioner fungerar utmärkt men Mirrors of Fate ger inte den dos Castlevania som vi har blivit vana vid.
Kort sagt: Ett helt klart bra och roligt spel som är väl anpassat för den handhållna konsolen även om det inte är ett av spelseriens självklara guldkorn.
Format: Nintendo 3DS
