Crysis 3

I efterdyningarna av Ceph-invasionen har C.E.L.L. klivit in och tagit makten i ett lamslaget New York. De har lagt beslag på bärgad Ceph-teknologi som de tagit i bruk för att utöka sin makt och tjäna sig en hacka på kuppen. Vår protagonist, Prophet, har dock fått en insikt om att detta ogenomtänkta teknologinyttjande kan ställa till med förödande konsekvenser för hela planeten och därmed också mänskligheten och bestämmer sig för att försöka stoppa dem. Han hittar bundsförvanter i en motståndsrörelse som försöker kämpa mot C.E.L.L. och det övervakningssamhälle som växer fram runt dem och deras maktmissbruk.

”Det är en riktigt häftig känsla att smyga omkring i stealth mode med din nanovision (värmesökande syn) aktiverad och pilbåga ner intet ont anande spejare (tänk Predator ur jägarens synsett så kommer ni ganska nära upplevelsen)”

Ceph-teknologin har påverkat växtligheten i New York och gjort så den fullkomligt exploderat. Större delen av New Yorks innerstad ser nu mer ut som en djungel än som en storstad. Mellan klängrankor och exotiska träd kan man skymta skeletten av de numera övergivna byggnader som fram tills nyligen huserade miljontals invånare. De enda som numera befinner sig i husen och området är C.E.L.L. soldaterna, och Prophet!

Crysis 3 är makalöst vackert spel med stora öppna banor i en mängd olika miljöer. De flesta banorna utspelar sig i eller runt New York men det är ändå väldigt stor vartaion mellan dem. Det kan till exempel handla om att relativt linjärt ta sig igenom ett övervuxet hyreshus översållat av fiender. På nästa bana kanske du istället bränner runt i en ”militär beach buggy” på ett gigantiskt område och gör en rad mindre eller större uppdrag i den ordning du själv vill.

De olika uppdragen kan du dessutom utföra på en mängd olika sätt. Du kan välja att obemärkt smyga dig fram genom banorna eller välja att springa rakt in och skjuta dig fram istället, valet är fritt. Vissa gånger är det dock näst intill omöjligt att smyga sig igenom en bana då din energi (som du behöver för att använda dina förmågor, däribland stealth mode) tar slut och du inte har ett gömställe i sikte, vilket förvärras av AI-fiendens snudd på övernaturliga förmåga att se dig när du inte är i ”stealth mode” oavsett om du sitter helt stilla i högt gräs mitt i natten eller om det bara är stortån som sticker fram bakom en sten. Överlag går det dock att klara sig obemärkt genom de flesta situationer om man väljer att spela på det viset.

Under spelets gång kan du hitta ”power upgrade kits” som låter dig köpa uppgraderingar. Man skulle lite grovt kunna dela in dessa i fyra huvudkategorier: stealth, armor, power, och weapons. De olika uppgraderingarna är olika ”dyra” beroende på hur bra de är. När man väl har köpt några olika, kan man kombinera dessa på precis det sätt man vill för att få den unika kombination av förbättringar som man vill ha. Det finns även en möjlighet att spara tre olika uppsättningar av upgrades som man sedan snabbt kan byta mellan. Jag hade exempelvis en uppsättning med boost på i princip enbart stealth, för de uppdrag jag ville försöka smyga mig igenom, en uppsättning för armor om jag blev upptäckt och behövde tåla stryk medan jag tog mig i skydd och sedan en tredje för weapon (som boostade mina vapenfärdigheter) som jag kunde byta till när jag väl tagit mig i skydd och skulle börja skjuta tillbaka.

Nu kan jag ju passa på att nämna att det finns en uppsjö av vapen att välja och vraka mellan. Det finns pistoler, SMGs, assault rifles, snipergevär, LMGs och en rad underliga ”kvarglömda” Ceph-vapen. Alla vapen har dessutom ”on the go” moddningsmöjligheter till stor del (fråga mig inte vart Prophet har gömt alla attachments, har ingen rumsren gissning på det) vilket gör att du kan få väldigt stor variation på din arsenal. Det finns ljuddämpare, extra handtag, påbyggd granatkastare eller hagelgevär, lasersikten, kikarsikten och så vidare.

Det coolaste tillägget till arsenal måste dock vara pilbågen! Pilbågen bär man med sig utöver de andra vapnen, den är liksom med i basutbudet och inget som du kan byta bort som du kan göra med övriga vapen. Den har en rad olika slags pilar med olika funktioner men den enkla standardpilen kommer man långt med. Det som är unikt med pilbågen är att det klassas som ”stealth kills”, du kan alltså skjuta med bågen även i stealth mode utan att fienden ser dig och utan att det tömmer din energimätare och gör dig synlig (vilket sker om du skjuter med andra vapen i stealth mode). Det är en riktigt häftig känsla att smyga omkring i stealth mode med din nanovision (värmesökande syn) aktiverad och pilbåga ner intet ont anande spejare (tänk Predator ur jägarens synsett så kommer ni ganska nära upplevelsen).

”Om man dessutom har spelat föregångarna är det här ett givet köp som verkligen knyter ihop säcken på ett värdigt sätt”

Storyn tar vid där Crysis 2 slutar. Man får en större inblick i vad som egentligen pågår och under resans gång rätas många frågetecken ut. Jag tycker att det är en bra story och om man lägger lite tid på att leta efter dold information på banorna kan man få en extra inblick många saker kring storyn men för att inte spoila nånting tänker jag inte gå in på några detaljer.

Som jag har nämnt är det ett väldigt vackert spel, men det tåls att nämnas igen. Det är fantastiska miljöer och grym grafik rakt igenom. Biroller och AI i största allmänhet känns välgjorda och genomtänkta även de. Röstskådespeleriet är dessutom grymt gjort och väl synkat, vilket lyfter upplevelsen ännu mer. Detta blandat med bra ljudeffekter och väl passande musik gör Crysis 3 till en riktigt trevlig helhetsupplevelse!

Spelet har också ett multiplayerläget som inte får glömmas bort. Tycker dock inte så jättemycket att säga om det, det jag känner är värt att nämna, som sticker ut lite från mängden av online multiplayer-fps är spelläget Hunter. En spelare börjar som en jägare, med nanosuits och en bunt feta vapen. Övriga spelare är vanliga soldater. När jägaren dödar en soldat förvandlas även han till en jägare och detta fortgår tills endast en spelare kvarstår. Liknande upplägg har dock gjorts förut i olika tappningar men är ändå ett intressant inslag. I övrigt är det mer eller mindre de sedvanliga spellägena: team deathmatch, domination, capture the flag och så vidare. På det stora hela känns detta inslag ganska påtvingat och kortlivat och är en av anledningarna till att jag ”bara” ger spelet en fyra.

Spelet är snyggt, det har en bra story och ett jäkligt coolt upplägg. Det finns fyra olika svårighetsgrader och en rad olika sätt att klara varje bana på men jag tror ändå inte att detta har säkert högt återspelningsvärde. Det, i kombination med en multiplayer med kort förväntad livslängd, gör att jag ”bara” sätter en fyra på Crysis 3!

Trots att jag må låta lite negativ i mina tongånger här i slutet så är det ett grymt spel, tro inget annat! Om man dessutom har spelat föregångarna är det här ett givet köp som verkligen knyter ihop säcken på ett värdigt sätt!